Fängelse är en av samhällets strängaste påföljder för brottslingar. Men trots höga säkerhetsåtgärder och noggrann bevakning händer det ibland att intagna lyckas rymma. Hur vanligt är det egentligen med fängelserymningar i Sverige? Är det så enkelt som rollistan i Prison Break får det att se ut? Låt oss titta närmare på statistiken.
Låg frekvens av rymningar i Sverige
Enligt Kriminalvården, myndigheten som ansvarar för Sveriges fängelser, är antalet rymningar från svenska anstalter mycket lågt jämfört med många andra länder. Under de senaste åren har det i genomsnitt skett färre än 10 rymningar per år från slutna fängelser i Sverige.
Detta kan jämföras med länder som USA och Storbritannien, där antalet fängelserymningar är betydligt högre, både i absoluta tal och i relation till fängelsepopulationen.
Några faktorer som bidrar till den låga rymningsfrekvensen i Sverige är:
- Hög personaltäthet och god dynamisk säkerhet på anstalterna
- Användning av modern övervakningsteknologi
- Begränsad tillgång till vapen och andra rymningsverktyg för de intagna
- Effektiv samverkan mellan Kriminalvården och polisen vid rymningar
Flest rymningar från öppna anstalter
Merparten av de rymningar som ändå sker i Sverige är från öppna anstalter med lägre säkerhetsklass. Intagna på öppna anstalter har ofta tillgång till obevakade permissioner och friare förhållanden, vilket ökar rymningsrisken.
Under 2021 rapporterades totalt 94 avvikelser från öppna anstalter, varav de flesta klassades som rymningar. Från slutna anstalter skedde samma år endast 4 rymningar.
Konsekvenser och återfall
För den intagne innebär en rymning nästan alltid negativa konsekvenser. Straffet förlängs, permissioner dras in och den fortsatta verkställigheten sker under striktare former på en anstalt med högre säkerhet.
Forskning visar också att intagna som rymt löper större risk att återfalla i brott efter frigivning. En studie av återfall bland fängelsedömda i Sverige 2016 fann att hela 80% av de som rymt under verkställigheten dömdes för nya brott inom 3 år, jämfört med 40% av samtliga frigivna.
Slutsats
Sammanfattningsvis är rymningar ett ovanligt fenomen i svenska fängelser, särskilt från anstalter med hög säkerhet. De få rymningar som ändå inträffar får oftast kännbara konsekvenser för den intagne och är förknippade med ökad återfallsrisk.
Kriminalvårdens fokus på dynamisk säkerhet, modern teknik och tätt samarbete med andra myndigheter har visat sig vara en effektiv strategi för att hålla antalet fängelserymningar på en mycket låg nivå i Sverige.
Källor: Polisen
