I Sverige finns det för närvarande sex aktiva kärnreaktorer som producerar kärnkraft sedan 2020. Dessa reaktorer är fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (F1, F2, och F3), Oskarshamns kärnkraftverk (O3), och Ringhals kärnkraftverk (R3 och R4). Men vad innebär det för Sveriges energiförsörjning och hur har vi kommit hit? Låt oss ta en närmare titt på kärnkraftens historia, geografi, avveckling och framtid i Sverige.
Historien om kärnkraft i Sverige
Sverige var det första landet att bygga en kärnkraftreaktor för forskning och utbildning. Den första reaktorn, R1, startades i juli 1954 och användes fram till 1970-talet. Sverige hade även planer på att utveckla kärnvapen, vilket var en anledning till byggandet av R1. Senare byggdes en större forskningsreaktor, R2, i Studsvik.
Sveriges första kärnkraftverk för kommersiell produktion var Oskarshamn 1, som togs i drift 1972. Därefter togs reaktorer i bruk i Ringhals och Barsebäck 1975, och Forsmarks kärnkraftverk började leverera el 1980. Alla svenska kärnkraftverk är placerade vid kusten för att ha tillgång till kylvatten.
En folkomröstning om kärnkraftens framtid hölls 1980, där två alternativ vann och innebar att två verk under uppförande skulle byggas färdigt och tillsammans med fyra färdigbyggda verk laddas med kärnbränsle och startas. Därefter skulle kärnkraften avvecklas i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft.
Kärnkraftverkens geografiska placering och funktion
Kärnkraftverkens placering vid kusten har att göra med tillgången till kylvatten. Kylvattnet är nödvändigt för att kyla ner reaktorerna och förhindra överhettning. De sex aktiva kärnreaktorerna i Sverige är fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk.
Forsmarks kärnkraftverk, beläget i Uppland, är det största kraftverket i landet och har tre reaktorer som producerar 3,3 GW och 14% av Sveriges el. Oskarshamns kärnkraftverk, beläget i Småland, har en aktiv reaktor (O3) som producerar 1,4 GW. Ringhals kärnkraftverk, beläget i Halland, har två aktiva reaktorer (R3 och R4) som tillsammans producerar 2,3 GW.
Avvecklingen av kärnkraften
Avvecklingen av kärnkraften började 1999 med stängningen av Barsebäck 1, och 2005 stängdes den andra reaktorn. Senare stängdes även två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals. Anledningarna till stängningarna var bland annat politiska beslut och låga elpriser. Effektskatten på kärnkraft spelade också en roll i beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid. Efter hot om nedläggning minskades effektskatten kraftigt 2017 och avskaffades helt 2018.
För närvarande pågår rivningen av Barsebäcks kärnkraftverk och planen är att den ska vara klar 2024.
Kärnkraftens framtid i Sverige
Kärnkraften har spelat en betydande roll i Sveriges elförsörjning och avvecklingen av kärnkraften innebär att andra energikällor måste ersätta den förlorade kapaciteten. I juni 2023 beslutade den nya Kristersson-regeringen att ändra landets energimål från 100% förnybar el till 100% fossilbränslefri el år 2045, vilket ses som ett stöd för och fortsatt användning av kärnkraft i landet. Vid den tiden producerade vattenkraft, kärnkraft och vindkraft redan 98% av Sveriges el, och regeringen siktar på att öka elproduktionen från koldioxidfria källor för att möta en beräknad fördubbling av den nationella elkonsumtionen fram till 2040.
Reflektion över huvudnyckelordet
Så, hur många kärnkraftverk finns det i Sverige idag? Svaret är tre: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk, med totalt sex aktiva reaktorer. Kärnkraftens betydelse för Sverige är stor, både historiskt och framåt.
Kärnkraften har varit och fortsätter att vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning, trots avvecklingen av vissa reaktorer. Med regeringens nya energimål och den beräknade ökningen av elkonsumtionen fram till 2040, kommer kärnkraften sannolikt att fortsätta spela en viktig roll i Sveriges energilandskap.
Medan vi fortsätter att navigera i energilandskapet, är det viktigt att vi fortsätter att reflektera över och diskutera kärnkraftens roll. Från dess historia och utveckling, till dess geografiska placering, avveckling och framtid – det är tydligt att kärnkraften har och kommer att ha en betydande inverkan på Sverige.
Vanliga frågor och svar
I denna FAQ-sektion kommer vi att besvara några vanliga frågor om kärnkraftverk i Sverige. Det är en viktig fråga, eftersom kärnkraftverk har spelat en betydande roll i Sveriges elförsörjning sedan 1980-talet, och genererar mellan 35 och 50 procent av landets elkraft. Läs vidare för att lära dig mer om hur många kärnkraftverk som finns i Sverige, deras historia och deras framtid.
Hur många aktiva kärnkraftverk finns det i Sverige?
I Sverige finns det för närvarande sex aktiva kärnreaktorer som producerar kärnkraft sedan 2020. Dessa reaktorer är fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (F1, F2, och F3), Oskarshamns kärnkraftverk (O3), och Ringhals kärnkraftverk (R3 och R4).
Vilket var det första kärnkraftverket i Sverige?
Sveriges första kärnkraftverk för kommersiell produktion var Oskarshamn 1, som togs i drift 1972. Historiskt sett var Sverige det första landet att bygga en kärnkraftreaktor för forskning och utbildning. Den första reaktorn, R1, startades i juli 1954 och användes fram till 1970-talet.
Vilket är det största kärnkraftverket i Sverige?
Forsmark kärnkraftverk är det största kraftverket i landet och har tre reaktorer som producerar 3,3 GW och 14% av Sveriges el.
Vad var resultatet av folkomröstningen om kärnkraftens framtid i Sverige 1980?
En folkomröstning om kärnkraftens framtid hölls 1980, där två alternativ vann och innebar att två verk under uppförande skulle byggas färdigt och tillsammans med fyra färdigbyggda verk laddas med kärnbränsle och startas. Därefter skulle kärnkraften avvecklas i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft.
Vad är planerna för kärnkraftens framtid i Sverige?
I juni 2023 beslutade den nya Kristersson-regeringen att ändra landets energimål från 100% förnybar el till 100% fossilbränslefri el år 2045, vilket ses som ett stöd för och fortsatt användning av kärnkraft i landet. Vid den tiden producerade vattenkraft, kärnkraft och vindkraft redan 98% av Sveriges el, och regeringen siktar på att öka elproduktionen från koldioxidfria källor för att möta en beräknad fördubbling av den nationella elkonsumtionen fram till 2040.
