<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Faktabasen &#187; publiceringsverktyg</title>
	<atom:link href="http://faktabasen.se/tag/publiceringsverktyg/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://faktabasen.se</link>
	<description>För oss som älskar fakta</description>
	<lastBuildDate>Sat, 02 Apr 2011 20:56:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1</generator>
		<item>
		<title>Fakta om publiceringsverktyg</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Apr 2011 12:15:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=157</guid>
		<description><![CDATA[Ett publiceringsverktyg (ofta förkortat CMS, från Content Management System) är ett webbaserat verktyg som används för att skapa och underhålla en webbplats (hemsida). Idag byggs nästan alla webbsajter med någon form av publiceringsverktyg, till skillnad från den tidigare metoden att ladda upp statiska sidor till en webbserver. Med ett publiceringsverktyg menar man oftast att webbplatsens [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div style="float:right;display:inline;margin:0px 10px 0px 10px;"><script type="text/javascript"><!--
google_ad_client = "ca-pub-0631547826803367";
/* Fakta-300x250 */
google_ad_slot = "9228830842";
google_ad_width = 300;
google_ad_height = 250;
//-->
</script>
<script type="text/javascript"
src="http://pagead2.googlesyndication.com/pagead/show_ads.js">
</script></div><p><strong>Ett publiceringsverktyg</strong> (ofta förkortat CMS, från Content Management System) är ett webbaserat verktyg som används för att skapa och underhålla en webbplats (hemsida). Idag byggs nästan alla webbsajter med någon form av publiceringsverktyg, till skillnad från den tidigare metoden att ladda upp statiska sidor till en webbserver.<span id="more-157"></span></p>
<p>Med ett publiceringsverktyg menar man oftast att webbplatsens innehåll och grafiska design skiljs åt. Sidans design bestäms av en template eller tema, på ett sådant sätt att redaktören inte behöver tänka på detta när nya texter ska publiceras. Allt innehåll skapas och publiceras normalt via ett webbgränssnitt, vilket innebär att de enda verktyg som behövs är en vanlig webbläsare och en internetuppkoppling. På så sätt kan en hemsida underhållas till och med via en smartphone (smart mobiltelefon).</p>
<p>Några av de populäraste publiceringsverktygen är i skrivande stund:</p>
<ul>
<li><a title="Fakta om WordPress" href="http://faktabasen.se/fakta-om-wordpress/">WordPress</a></li>
<li><a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a></li>
<li>Drupal</li>
</ul>
<p>Till de ovanstående publiceringsverktygens popularitet bidrar att de bygger på <a title="Fakta om öppen källkod" href="http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/">öppen källkod</a>, och där med är helt gratis att ladda ner och använda.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om Joomla CMS</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Apr 2011 11:57:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[Joomla CMS]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=154</guid>
		<description><![CDATA[Joomla CMS är ett populärt publiceringsverktyg som används bakom 2,7 % av alla världens webbsidor. Joomla bygger på öppen källkod och är därmed gratis att ladda ner och använda. Joomla är kodat i PHP, använder MySQL som databas och kan installeras både på Apache och Microsoft IIS webbservrar. Den kanske största styrkan med Joomla CMS [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Joomla CMS</strong> är ett populärt <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> som används bakom 2,7 % av alla världens webbsidor. Joomla bygger på <a title="Fakta om öppen källkod" href="http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/">öppen källkod</a> och är därmed gratis att ladda ner och använda. Joomla är kodat i PHP, använder MySQL som databas och kan installeras både på Apache och Microsoft IIS webbservrar.<span id="more-154"></span></p>
<p>Den kanske största styrkan med Joomla CMS är dess stora <a href="http://forum.joomla.org/">community med över 460 000 medlemmar</a>. Här får nybörjare snabb hjälp av mer erfarna användare, här utvecklas ständigt nya plugins för utökad funktionalitet, och här utvecklas själva CMS:et hela tiden till en bättre och säkrare produkt. Genom att många medlemmar tjänar pengar på att sälja färdigutvecklade webbplatser, så tjänar de indirekt ekonomiskt på att bidra ideellt till Joomlaprojektets utveckling.</p>
<p>Användarna finns i alla kategorier, från stora företag såsom kända biltillverkare, regeringar och FN, till ensamföretagaren som utan förkunskaper med hjälp av Joomla kunnat sätta upp en professionell hemsida.</p>
<p>Några exempel:</p>
<ul>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.unric.org">United Nations Regional Information Centre</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://gsas.harvard.edu">Harvard University</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.outdoorphotographer.com/">Outdoor Photographer (känd fototidning)</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.foretagande.se/">Företagande.se &#8211; mötesplats för företagare och entreprenörer</a></li>
</ul>
<p>Liksom med många andra moderna publiceringsverktyg är det relativt enkelt att komma igång med Joomla utan förkunskaper. Många webbhotell erbjuder <a title="InstallMyJoomla.com" href="http://www.installmyjoomla.com">Joomla already installed</a> så att du kan logga in och börja arbeta med innehållet på din sajt direkt.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om öppen källkod</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 Mar 2011 22:49:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[proprietär källkod]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=131</guid>
		<description><![CDATA[Öppen källkod är en benämning för dataprogramkod som är öppen och tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra och distribuera till skillnad från proprietär källkod som inte är tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra eller distribuera. Exempel på program som baseras på öppen källkod Program som installeras på en lokal [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Öppen källkod</strong> är en benämning för dataprogramkod som är öppen och tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra och distribuera till skillnad från <em>proprietär källkod</em> som inte är tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra eller distribuera.<span id="more-131"></span></p>
<h3>Exempel på program som baseras på öppen källkod</h3>
<p>Program som installeras på en lokal dator:</p>
<ul>
<li>Open Office &#8211; en samling kontorsprogram liknande <em>Microsoft Office</em></li>
<li>Mozilla Thunderbird &#8211; ett epostprogram</li>
<li>VLC media player &#8211; en mediaspelare för video och musik</li>
<li>Scribus &#8211; ett DTP-program (Desktop Publishing)</li>
<li>GIMP &#8211; fotoredigeringsprogram som kan konkurerra med <em>Adobe Photoshop</em></li>
</ul>
<p>Internetbaserade programvaror (installeras på en webbserver):</p>
<ul>
<li><a title="Fakta om WordPress" href="http://faktabasen.se/fakta-om-wordpress/">WordPress</a> &#8211; ett <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> som används till att skapa en <a title="Fakta om bloggar" href="http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/">blogg</a> eller hemsida</li>
<li><a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a> &#8211; ett <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> för avancerade hemsidor</li>
<li>Prestashop &#8211; en e-handelsplattform för att skapa en webbshop</li>
</ul>
<p>En öppen programvara behöver inte vara sämre än en proprietär programvara. Det finns exempel på öppen programvara, som på grund av det stora community som hjälps åt med utvecklingen, helt konkurrerat ut motsvarande proprietära programvaror. Ett sådant är <a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a>, som idag används som publiceringsverktyg för 2,7 % av hela världens alla webbsidor. Många som engagerar sig i utvecklingen av Joomla försörjer sig sedan på att sälja tillhörande tjänster eller produkter.</p>
<p>&nbsp;</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om bloggar</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 10 Apr 2010 00:30:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[blogg]]></category>
		<category><![CDATA[bloggosfären]]></category>
		<category><![CDATA[bloggtjänst]]></category>
		<category><![CDATA[bloggverktyg]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Wordpress]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/</guid>
		<description><![CDATA[Ordet blogg kommer från engelskans web log. En blogg är alltså en loggbok på webben, eller en dagbok om man så vill. Vanligen är den utformad som en lista med texter publicerade i kronologisk ordning, ofta med publiceringsdatum tydligt angivet samt en kommentarsfunktion där läsare kan ge sina kommentarer. Ofta kan man som läsare prenumerera [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Ordet blogg</strong> kommer från engelskans <em>web log</em>. En blogg är alltså en loggbok på webben, eller en dagbok om man så vill. Vanligen är den utformad som en lista med texter publicerade i kronologisk ordning, ofta med publiceringsdatum tydligt angivet samt en kommentarsfunktion där läsare kan ge sina kommentarer. Ofta kan man som läsare prenumerera på en bloggares inlägg via RSS, e-post eller via andra sociala medier.<span id="more-22"></span></p>
<p>Vanligen bloggar man inte bara för att publicera, utan också för att skapa interaktion med sina läsare, dels genom att man svarar på läsarens kommentarer, men också genom att man på sin egen blogg kommenterar inlägg hos andra bloggar. Genom att i sitt eget blogginlägg länka till ett blogginlägg i en annan blogg, skapas ofta en s. k. <em>trackback link</em> från den andra bloggen tillbaka till den egna bloggen. På så sätt uppstår kommunikation och diskussion som andra läsare och bloggare kan lägga sig i. Detta nätverk som uppstår mellan bloggar benämns kollektivt som bloggosfären.</p>
<p>Vill man starta en blogg så använder man sig antingen av en bloggtjänst där man skaffar sig ett konto och börjar blogga direkt, eller så installerar man ett bloggverktyg (publiceringsverktyg) på en egen webbserver eller webbhotellskonto med en egen domän. Ett exempel på en bloggtjänst är <a rel="nofollow" href="http://sv.wordpress.com/">WordPress.com</a> och ett exempel på ett bloggverktyg är <a href="http://faktabasen.se/fakta-om-wordpress/">WordPress</a>.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

