<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Faktabasen</title>
	<atom:link href="http://faktabasen.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://faktabasen.se</link>
	<description>För oss som älskar fakta</description>
	<lastBuildDate>Sat, 02 Apr 2011 20:56:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1</generator>
		<item>
		<title>Fakta om publiceringsverktyg</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Apr 2011 12:15:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=157</guid>
		<description><![CDATA[Ett publiceringsverktyg (ofta förkortat CMS, från Content Management System) är ett webbaserat verktyg som används för att skapa och underhålla en webbplats (hemsida). Idag byggs nästan alla webbsajter med någon form av publiceringsverktyg, till skillnad från den tidigare metoden att ladda upp statiska sidor till en webbserver. Med ett publiceringsverktyg menar man oftast att webbplatsens [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Ett publiceringsverktyg</strong> (ofta förkortat CMS, från Content Management System) är ett webbaserat verktyg som används för att skapa och underhålla en webbplats (hemsida). Idag byggs nästan alla webbsajter med någon form av publiceringsverktyg, till skillnad från den tidigare metoden att ladda upp statiska sidor till en webbserver.<span id="more-157"></span></p>
<p>Med ett publiceringsverktyg menar man oftast att webbplatsens innehåll och grafiska design skiljs åt. Sidans design bestäms av en template eller tema, på ett sådant sätt att redaktören inte behöver tänka på detta när nya texter ska publiceras. Allt innehåll skapas och publiceras normalt via ett webbgränssnitt, vilket innebär att de enda verktyg som behövs är en vanlig webbläsare och en internetuppkoppling. På så sätt kan en hemsida underhållas till och med via en smartphone (smart mobiltelefon).</p>
<p>Några av de populäraste publiceringsverktygen är i skrivande stund:</p>
<ul>
<li><a title="Fakta om WordPress" href="http://faktabasen.se/fakta-om-wordpress/">WordPress</a></li>
<li><a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a></li>
<li>Drupal</li>
</ul>
<p>Till de ovanstående publiceringsverktygens popularitet bidrar att de bygger på <a title="Fakta om öppen källkod" href="http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/">öppen källkod</a>, och där med är helt gratis att ladda ner och använda.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om Joomla CMS</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Apr 2011 11:57:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[Joomla CMS]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=154</guid>
		<description><![CDATA[Joomla CMS är ett populärt publiceringsverktyg som används bakom 2,7 % av alla världens webbsidor. Joomla bygger på öppen källkod och är därmed gratis att ladda ner och använda. Joomla är kodat i PHP, använder MySQL som databas och kan installeras både på Apache och Microsoft IIS webbservrar. Den kanske största styrkan med Joomla CMS [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Joomla CMS</strong> är ett populärt <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> som används bakom 2,7 % av alla världens webbsidor. Joomla bygger på <a title="Fakta om öppen källkod" href="http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/">öppen källkod</a> och är därmed gratis att ladda ner och använda. Joomla är kodat i PHP, använder MySQL som databas och kan installeras både på Apache och Microsoft IIS webbservrar.<span id="more-154"></span></p>
<p>Den kanske största styrkan med Joomla CMS är dess stora <a href="http://forum.joomla.org/">community med över 460 000 medlemmar</a>. Här får nybörjare snabb hjälp av mer erfarna användare, här utvecklas ständigt nya plugins för utökad funktionalitet, och här utvecklas själva CMS:et hela tiden till en bättre och säkrare produkt. Genom att många medlemmar tjänar pengar på att sälja färdigutvecklade webbplatser, så tjänar de indirekt ekonomiskt på att bidra ideellt till Joomlaprojektets utveckling.</p>
<p>Användarna finns i alla kategorier, från stora företag såsom kända biltillverkare, regeringar och FN, till ensamföretagaren som utan förkunskaper med hjälp av Joomla kunnat sätta upp en professionell hemsida.</p>
<p>Några exempel:</p>
<ul>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.unric.org">United Nations Regional Information Centre</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://gsas.harvard.edu">Harvard University</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.outdoorphotographer.com/">Outdoor Photographer (känd fototidning)</a></li>
<li><a rel="nofollow" href="http://www.foretagande.se/">Företagande.se &#8211; mötesplats för företagare och entreprenörer</a></li>
</ul>
<p>Liksom med många andra moderna publiceringsverktyg är det relativt enkelt att komma igång med Joomla utan förkunskaper. Många webbhotell erbjuder <a title="InstallMyJoomla.com" href="http://www.installmyjoomla.com">Joomla already installed</a> så att du kan logga in och börja arbeta med innehållet på din sajt direkt.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om Franciskus av Assisi</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-franciskus-av-assisi/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-franciskus-av-assisi/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 02 Apr 2011 10:18:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[den helige Franciscus]]></category>
		<category><![CDATA[eremit]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[franciskanerorden]]></category>
		<category><![CDATA[Franciskus av Assisi]]></category>
		<category><![CDATA[Mindrebröderna]]></category>
		<category><![CDATA[självvald fattidom]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=120</guid>
		<description><![CDATA[Franciskus av Assisi (1182-1226) hette egentligen Giovanni. Han mamma var fransyska, hans pappa hade handelsutbyte med Frankrike, och lille Giovanni själv älskade franska trubadurer. Därför kallades han snart Francesco &#8211; &#8221;den lille fransmannen&#8221; &#8211; av invånarna i Assisi. På svenska kallar vi honom Franciskus, eller den helige Franciskus. Franciskus föräldrar var rika. Pappan var tyghandlare [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Franciskus av Assisi</strong> (1182-1226) hette egentligen Giovanni. Han mamma var fransyska, hans pappa hade handelsutbyte med Frankrike, och lille Giovanni själv älskade franska trubadurer. Därför kallades han snart <em>Francesco</em> &#8211; &#8221;den lille fransmannen&#8221; &#8211; av invånarna i Assisi. På svenska kallar vi honom Franciskus, eller <em>den helige Franciskus</em>.<span id="more-120"></span></p>
<p>Franciskus föräldrar var rika. Pappan var tyghandlare och mamman var adlig. Men Franciskus erfor en djup andlig upplevelse som gjorde att han omfamnade ett liv i självvald fattigdom. Det sägs om honom att hans vänner en dag lade märke till att Franciskus var så oerhört glad.</p>
<p>&#8221;Varför är du så glad?&#8221; frågade de honom.</p>
<p>&#8221;Därför att jag har gift mig.&#8221;</p>
<p>&#8221;Med vem har du gift dig?&#8221;</p>
<p>&#8221;Med fru Fattigdom!&#8221;</p>
<p>Därefter gav Franciskus bort allt han hade. När hans föräldrar gav honom mer så gav han omedelbart bort det med. Iklädd bara trasor, ägnade han sig åt att prisa fattigdomens skönhet och gladde sig åt naturens skönhet och harmoni, när han inte arbetade med att renovera något övergivet kapell. Franciskus pappa satte honom i en källare och vände sig till myndigheterna. Biskopen beslöt slutligen att, om Franciskus inte var villig att handskas vist med familjens tillgångar, så måste han ge upp sin arvsrätt. Efter att ha tagit emot domslutet, gav Franciskus upp sin arvsrätt, gick till sin pappa och gav honom de kläder han hade på sig, varefter han gick naken in i skogen och levde som en eremit.</p>
<p>När Franciskus var 27 år (1209) hörde han någon läsa ur Matteusevangeliet 10:7-10, där Jesus sänder sina lärjungar att predika och anmanar dem att inte ta med sig guld eller silver. Innan dess hade Franciskus bara intresserat sig för <em>självvald</em> fattigdom och den glädje detta gav honom. Nu såg han ett samband mellan fattigdom och predikande. Han plats var inte längre den tysta ensamheten, utan i stadens larm, varhelst det fanns människor, predikande för dem, hjälpande de fattiga och sjuka. Från denna stund var självvald fattigdom inte bara en väg till självdiciplin, utan ännu mera ett sätt att identifiera sig med de fattiga och nödlidande.</p>
<p>Franciskus lämnade sin <a title="Fakta om retreater" href="http://faktabasen.se/fakta-om-retreater/">retreat</a> och återvände till Assisi för att predika och möta sina gamla vänners hån och spe. När han efter en tid samlat en liten grupp anhängare runt sina ordensregler, <em>Regula bullata,</em> begav han sig år 1210 till Rom för att be påven om tillåtelse att starta en ny orden<em> </em>. Påve Innocentius III, som var en av de visare påvarna, var först inte så förtsjust i att bevilja Franciskus hemställan, men efter att ha prövat honom, gav han till slut med sig.</p>
<p>Franciskus återvände till Assisi för att fortsätta sitt arbete, nu med påvens tillstånd. Benediktinorden överlät år 1211 sitt kapell i Portiuncula till den nya orden, en plats dit Franciskus ofta dragit sig undan för <a title="Fakta om retreater" href="http://faktabasen.se/fakta-om-retreater/">retreat</a>. 1212 gör Franciskus sin första missionsresa som slutar med skeppsbrott i Slavonien.</p>
<p>Vid denna tid flockas människor runt Franciskus nya orden som år 1216 kallas &#8221;de små bröderna&#8221; eller <em>Mindrebröderna</em> (Friars Minor). År 1217 kommer de första franciskanska missionärerna till Frankrike, Tyskland och Ungern. 1219 sänder Franciskus missionärer till Maroko medan han  själv åker till Egypten.</p>
<p>År 1220 överlämnar Franciskus ledarskapet av Franciskanerorden till Pietro Cattani. Franciskus dör den 3 oktober 1226 och blir helgoförklarad redan 1228. Redan under Franciskus levnad uppgår antalet franciskanerbröder till fem tusen.</p>
<p><strong>Länkar:</strong><a href="http://www.fto.st"></a></p>
<ul>
<li><a href="http://www.fto.st">Den Franciskanska Tredje Orden</a></li>
</ul>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-franciskus-av-assisi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om kometer</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-kometer/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-kometer/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 05 Mar 2011 15:06:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anton</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[1986]]></category>
		<category><![CDATA[2062]]></category>
		<category><![CDATA[gas]]></category>
		<category><![CDATA[Halleys komet]]></category>
		<category><![CDATA[kometer]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<category><![CDATA[solen]]></category>
		<category><![CDATA[solsystemet]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/fakta-om-kometer/</guid>
		<description><![CDATA[Kometer är kroppar av frusen gas, sten och is, som rör sig i epillistiska banor runt solen. På grund av den typska banan hos kometer spenderar de den största delen av sin tid långt bort i solsystemets ytterkant. Men då och då passerar kometerna solen, och om vi har tur kan vi se dem från [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Kometer </strong>är kroppar av frusen gas, sten och is, som rör sig i epillistiska banor runt solen. På grund av den typska banan hos kometer spenderar de den största delen av sin tid långt bort i solsystemets ytterkant. Men då och då passerar kometerna solen, och om vi har tur kan vi se dem från jorden.<span id="more-139"></span></p>
<p>När en komet närmar sig solen förgasas delar av den, vilket leder till att en lång svans av gas och is bildas efter kometen. Observera att denna svans inte måste följa kometen, eftersom svansen alltid pekar bort från solen. Efter att kometen har passerat solen och är på väg tillbaka ut i yttre rymden pekar svansen fortfarande bort från solen, alltså är svansen framför kometen. Därför kan det se ut som att kometen åker baklänges.</p>
<p>Den mest kända kometen är Halleys komet, och dess bana tar 76 år att klara, och därför kan vi se den var 76e år. Senast den besökte oss var 1986, nästa gång blir år 2062.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-kometer/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om svarta hål</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-svarta-hal/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-svarta-hal/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 05 Mar 2011 15:01:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Anton</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[flykthastighet]]></category>
		<category><![CDATA[gravitation]]></category>
		<category><![CDATA[händelsehorisont]]></category>
		<category><![CDATA[neuronstjärna]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<category><![CDATA[solmassa]]></category>
		<category><![CDATA[stjärnor]]></category>
		<category><![CDATA[svart hål]]></category>
		<category><![CDATA[vit dvärg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/fakta-om-svarta-hal/</guid>
		<description><![CDATA[Svarta hål är egentligen &#8221;döda&#8221; stjärnor. Efter att stjärnor bildats i en nebulosa brinner de i miljoner år, för att sedan &#8221;dö&#8221; på olika sätt. Om stjärnan väger mindre än 1.4 solmassor (en solmassa är massan av vår sol) blir den en vit dvärg när den dör. Om den väger mer än 1.4 solmassor finns [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Svarta hål</strong> är egentligen &#8221;döda&#8221; stjärnor. Efter att stjärnor bildats i en nebulosa brinner de i miljoner år, för att sedan &#8221;dö&#8221; på olika sätt. Om stjärnan väger mindre än 1.4 solmassor (en solmassa är massan av vår sol) blir den en vit dvärg när den dör. Om den väger mer än 1.4 solmassor finns två alternativ. Stjärnan kan bli en stabil neuronstjärna, som inte är så intressant för oss. Om den däremot har för hög gravitation för att klara av att hålla sig själv uppe, omvandlas den till ett svart hål — den suger in sig själv tills inget blir kvar. <span id="more-138"></span></p>
<p>Tätheten i mitten av ett svart hål är oändlig, och flykthastigheten (hastigheten man behöver för att undkomma stjärnans gravitation) är större än ljusets hastighet. Detta medför att inte ens ljus undkommer gravitationen, och därför kallas den &#8221;svart hål&#8221;.</p>
<p>Det avstånd som svarta hål kan påverka med sin gravitation kallas händelsehorisont. Det innebär att för allt som kommer innanför händelsehorisonten finns ingen återvändo. All materia som kommer innanför händelsehorisonten sugs in till mitten och på så sätt växer det svarta hålet, genom att gravitationen blir högre, och händelsehorisonten vidare. Ett svart hål försvinner aldrig och kan inte minska i storlek, bara växa.</p>
<p>Man är inte helt säker på att svarta hål verkligen finns, allt är egentligen  bara spekulationer och teorier. Men om man ska förklara vad ett svart hål är på ett någorlunda enkelt sätt, så är det så här det ligger till!</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-svarta-hal/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om öppen källkod</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 Mar 2011 22:49:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[proprietär källkod]]></category>
		<category><![CDATA[publiceringsverktyg]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=131</guid>
		<description><![CDATA[Öppen källkod är en benämning för dataprogramkod som är öppen och tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra och distribuera till skillnad från proprietär källkod som inte är tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra eller distribuera. Exempel på program som baseras på öppen källkod Program som installeras på en lokal [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Öppen källkod</strong> är en benämning för dataprogramkod som är öppen och tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra och distribuera till skillnad från <em>proprietär källkod</em> som inte är tillgänglig för vem som helst att använda, kopiera, ändra eller distribuera.<span id="more-131"></span></p>
<h3>Exempel på program som baseras på öppen källkod</h3>
<p>Program som installeras på en lokal dator:</p>
<ul>
<li>Open Office &#8211; en samling kontorsprogram liknande <em>Microsoft Office</em></li>
<li>Mozilla Thunderbird &#8211; ett epostprogram</li>
<li>VLC media player &#8211; en mediaspelare för video och musik</li>
<li>Scribus &#8211; ett DTP-program (Desktop Publishing)</li>
<li>GIMP &#8211; fotoredigeringsprogram som kan konkurerra med <em>Adobe Photoshop</em></li>
</ul>
<p>Internetbaserade programvaror (installeras på en webbserver):</p>
<ul>
<li><a title="Fakta om WordPress" href="http://faktabasen.se/fakta-om-wordpress/">WordPress</a> &#8211; ett <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> som används till att skapa en <a title="Fakta om bloggar" href="http://faktabasen.se/fakta-om-bloggar/">blogg</a> eller hemsida</li>
<li><a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a> &#8211; ett <a title="Fakta om publiceringsverktyg" href="http://faktabasen.se/fakta-om-publiceringsverktyg/">publiceringsverktyg</a> för avancerade hemsidor</li>
<li>Prestashop &#8211; en e-handelsplattform för att skapa en webbshop</li>
</ul>
<p>En öppen programvara behöver inte vara sämre än en proprietär programvara. Det finns exempel på öppen programvara, som på grund av det stora community som hjälps åt med utvecklingen, helt konkurrerat ut motsvarande proprietära programvaror. Ett sådant är <a title="Fakta om Joomla CMS" href="http://faktabasen.se/fakta-om-joomla-cms/">Joomla CMS</a>, som idag används som publiceringsverktyg för 2,7 % av hela världens alla webbsidor. Många som engagerar sig i utvecklingen av Joomla försörjer sig sedan på att sälja tillhörande tjänster eller produkter.</p>
<p>&nbsp;</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-oppen-kallkod/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om retreater</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-retreater/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-retreater/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 28 Feb 2011 19:06:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[Francis av Assisi]]></category>
		<category><![CDATA[Franciskus av Assisi]]></category>
		<category><![CDATA[Ignatius av Loyola]]></category>
		<category><![CDATA[retreat]]></category>
		<category><![CDATA[retreatgård]]></category>
		<category><![CDATA[reträtt]]></category>
		<category><![CDATA[tystnad]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=98</guid>
		<description><![CDATA[Retreater är dagar där man stannar upp och drar sig undan från vardagens press, ofta till en enskild plats, för att i stillhet och reflektion söka sig inåt, lyssna till sin invärtes människa och få andlig vägledning. Retreater kan också fokusera på att ge självkännedom och hjälpa till en nyorientering genom steg till ett mer [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Retreater</strong> är dagar där man stannar upp och drar sig undan från vardagens press, ofta till en enskild plats, för att i stillhet och reflektion söka sig inåt, lyssna till sin invärtes människa och få andlig vägledning. Retreater kan också fokusera på att ge självkännedom och hjälpa till en nyorientering genom steg till ett mer harmoniskt och balanserat liv i frid med tillvaron.<span id="more-98"></span></p>
<p>Benämningen retreat kan också avse själva platsen dit man drar sig undan, t. ex. en retreatgård.</p>
<h3>Den klassiska retreaten</h3>
<p>Kyrkofäderna rekommenderade de troende att regelbundet dra sig undan några dagar. Denna praxis blev mer utvecklad genom Ignatius av Loyola. I sin bok ”Andliga övningar” ger Ignatius en vägledning som har inspirerat till kristna retreater genom århundradena, och Jesuitordern, grundad av Ignatius, var den första ordern där retreater blev obligatoriska. Ignatius rekommenderar en 30-dagars retreat för den som vill viga sig åt  att tjäna Gud, och därefter årligen återkommande 8-dagars retreater. Franciskus av Assisi och hans gelikar drog sig då och då undan för retreat i speciella retreatgårdar där man ägnade sig åt bön och askes.</p>
<p>En fransk jesuit vid namn Père Henry var en pionjär när det gäller retreater för vanligt folk. När han startade retreater för arbetande män 1882 spred sig trenden över hela Europa och 1908 räknade man 234 retreater enbart i Belgien, med inte mindre än 10.253 deltagare. Sedan 1890 har minst 100.000 från arbetarklassen och 25.000 affärsmän deltagit i retreater, bara i Belgien. I ett enda hus i Frankrike har mer än 30,500 män genomgått en retreat de senaste 25 åren.</p>
<p>Den klassiska retreaten är en tyst retreat. Tystnaden bryts endast av  gemensam bön och sång, och ger en kravlös miljö där det är lättare att  lyssna inåt och uppåt. Du får möjlighet att följa dina tankar utan att  bli avbruten som så ofta annars sker. Tystnaden är ett medel, inte ett  mål.</p>
<h3>Retreatrörelsen i Sverige</h3>
<p>Fler och fler upptäcker retreaten även i Sverige. S:t Davidsgården i Rättvik har haft stor betydelse för framväxten av den retreatrörelse som nu finns representerad i de flesta kristna samfund. Retreatgårdarna har ofta en allkyrklig profil med stor öppenhet för ekumenik och enhet bland olika trosinriktningar. Retreatmiljön uppskattas även av icke troende då tystnaden eliminerar sådant som kan kännas främmande för den som normalt inte känner sig hemma i kyrkomiljö.</p>
<p>Retreat, retreater och retreatgård översätts populärt till svenskans <a title="En reträtt för själen" href="http://retreater.se/varfor/en-retreat-ar-en-retratt">reträtt</a>, reträtter och reträttgård.</p>
<p>Länkar:</p>
<ul>
<li><a title="Retreater.se listar retreater i Sverige" href="http://retreater.se/retreater/">Lista med retreater</a></li>
<li><a title="Lista med Svenska retreatgårdar på retreater.se" href="http://retreater.se/retreatgardar/">Svenska retreatgårdar</a></li>
</ul>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-retreater/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om De väpnade styrkornas högsta råd</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-de-vapnade-styrkornas-hogsta-rad/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-de-vapnade-styrkornas-hogsta-rad/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Feb 2011 11:37:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[Egypten]]></category>
		<category><![CDATA[Hosni Mubarak]]></category>
		<category><![CDATA[Mobarak]]></category>
		<category><![CDATA[Mohamed Hussein Tantawi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=92</guid>
		<description><![CDATA[De väpnade styrkornas högsta råd styr(de) formellt Egypten efter president Hosni Mubaraks avgång 11 februari 2011. Rådet som består av 18 militärer, har bara sammanträtt tre gånger före maktövertagandet den 11 februari 2011, nämligen under krigen med Israel (1967 och 1973) samt två dagar innan president Hosni Mubaraks avgång. Rådet leds av fältmarskalk Mohamed Hussein [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>De väpnade styrkornas högsta råd</strong> styr(de) formellt Egypten efter president <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hosni_Mubarak">Hosni Mubaraks</a> avgång 11 februari 2011. Rådet som består av 18 militärer, har bara sammanträtt tre gånger före maktövertagandet den 11 februari 2011, nämligen under krigen med Israel (1967 och 1973) samt två dagar innan president Hosni Mubaraks avgång.<span id="more-92"></span></p>
<p><strong>Rådet leds</strong> av fältmarskalk Mohamed Hussein Tantawi, tidigare försvarsminister under Mubarak. Vidare inkluderar rådet befälhavare för de väpnade styrkorna:</p>
<ul>
<li> <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Reda_Mahmoud_Hafez_Mohamed">Reda Mahmoud Hafez Mohamed</a></li>
<li><a title="Sami Hafez Anan" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sami_Hafez_Anan">Sami Hafez Anan</a></li>
<li><a title="Abd El Aziz Seif-Eldeen" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Abd_El_Aziz_Seif-Eldeen">Abd El Aziz Seif-Eldeen</a></li>
<li><a title="Mohab Mamish" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mohab_Mamish">Mohab Mamish</a></li>
<li><a title="Omar Suleiman" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Omar_Suleiman">Omar Suleiman</a></li>
<li><a title="Ahmed Shafik" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Ahmed_Shafik">Ahmed Shafik</a></li>
<li>Hassan al-Rwini</li>
<li>Ismail Othman</li>
<li>Mohsen al-Fanagry</li>
<li>Mohammed Abdel Nabi</li>
<li>Mohammed Hegazy</li>
<li>Sobhy Sedky</li>
</ul>
<p><strong>De väpnade styrkornas högsta råd</strong> har utlovat:</p>
<ul>
<li>att upphäva de undantagstillstånd som gällt i 30 år</li>
<li> fria och rättvisa val senast i september 2011</li>
<li>en säker övergång till demokratisk ordning</li>
</ul>
<p><strong>De väpnade styrkornas högsta råd</strong> inledde sina reformer med med att upplösa det egyptiska parlamentet och upphäva den egyptiska konstitutionen den 13 februari 2011.</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="http://www.theglobeandmail.com/news/world/crisis-in-egypt/the-new-face-of-power-in-cairo/article1904700/">The new face of power in Cairo (The Globe and Mail)</a></li>
</ul>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-de-vapnade-styrkornas-hogsta-rad/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om Tertullianus</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-tertullianus/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-tertullianus/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 Feb 2011 10:23:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[teologi]]></category>
		<category><![CDATA[Tertullianus]]></category>
		<category><![CDATA[treenighet]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=90</guid>
		<description><![CDATA[Tertullianus (ca 160 &#8211; ca 220 e.Kr.) var en produktiv tidig kristen författare från Kartago i den romerska provinsen Afrika. Han var den förste kristne författaren att producera en omfattande skriftsamling på latin. Han var också en framstående tidig kristen apologet och en polemiker mot kätteri. Tertullian har kallats fader av latinsk kristendom och grundare [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Tertullianus</strong> (ca 160 &#8211; ca 220 e.Kr.) var en produktiv tidig kristen författare från Kartago i den romerska provinsen Afrika. Han var den förste kristne författaren att producera en omfattande skriftsamling på latin. Han var också en framstående tidig kristen apologet och en polemiker mot kätteri. Tertullian har kallats fader av latinsk kristendom och grundare av den västerländska teologin.<span id="more-90"></span></p>
<p><strong>Tertullianus</strong> är konservativ, men han kan ändå sägas både grunda och utveckla teologin i den tidiga kyrkan. Han är kanske mest känd som den äldste bevarade latinske författaren att använda begreppet <em>treenighet</em> (latin: <em>trinitas</em>). Han ger oss också den äldsta existerande formella redogörelsen för den trinitariska teologin. Andra kända latinska formuleringar som först dyker upp i Tertullianus arbete är &#8221;tre personer, en substans&#8221;, som latin: Tres Personae, una substantia (från koinegrekiskans &#8221;treis Hypostases, Homoousios&#8221;). Han skrev sin trinitariska formel efter att ha blivit Montanist. Hans idéer avvisades först som kätteri av kyrkan, men blev senare accepterade som kristen ortodoxi.</p>
<p><strong>Fullständigt namn:</strong> Quintus Septimius Florens Tertullianus</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="http://www.newadvent.org/cathen/14520c.htm">Catholic Encyclopedia &gt; Tertullian</a></li>
<li><a href="http://www.intratext.com/Catalogo/Autori/AUT369.HTM">Digital Library &gt; Works of Tertullian</a></li>
<li><a href="http://www.tertullian.org/">The Tertullian Project</a></li>
</ul>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-tertullianus/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Fakta om Eyjafjallajökull</title>
		<link>http://faktabasen.se/fakta-om-eyjafjallajokull/</link>
		<comments>http://faktabasen.se/fakta-om-eyjafjallajokull/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 May 2010 19:22:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Faktabasen</dc:creator>
				<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[askmoln]]></category>
		<category><![CDATA[Eyjafjallajökull]]></category>
		<category><![CDATA[glaciär]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[vulkaner]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://faktabasen.se/?p=75</guid>
		<description><![CDATA[Eyjafjallajökull är en vulkan som är en del av bergskedjan Eyjafjöll på Island. Eyjafjallajökull är också namnet på en glaciär på 1 666 meters höjd, på vulkanen. Glaciären är ca 78 kvadratkilometer till ytan och Islands femte största. Vulkanen Eyjafjallajökull hade ett uppmärksammat utbrott under perioden 20 mars &#8211; 23 maj 2010. Den 15 april [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Eyjafjallajökull är en <a href="http://faktabasen.se/fakta-om-vulkaner/">vulkan</a></strong> som är en del av bergskedjan Eyjafjöll på <a href="http://faktabasen.se/fakta-om-island/">Island</a>. Eyjafjallajökull är också namnet på en glaciär på 1 666 meters höjd, på vulkanen. Glaciären är ca 78 kvadratkilometer till ytan och Islands femte största.<span id="more-75"></span></p>
<p>Vulkanen Eyjafjallajökull hade ett uppmärksammat utbrott under perioden 20 mars &#8211; 23 maj 2010. Den 15 april fick all flygtrafik i Sverige och nordvästra Eurpoa ställas in på grund av det askmoln som vulkanen alstrade, då vulkanisk aska kan orsaka stor skada på flygmotorer och flygplan. Askan från Eyjafjallajökull kastades ända upp i övre troposfären, till 4000 &#8211; 10000 meters höjd, och spreds utöver större delen av Västeuropa. En stor del av flygtrafiken över Nord- och Centraleuropa samt Brittiska öarna ställdes in under perioder medan vulkanen var aktiv.<br />
<div id="attachment_79" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><a href="http://faktabasen.se/wp-content/uploads/2010/05/vulkanisk_aska_17_April_2010.png"><img class="size-medium wp-image-79" title="vulkanisk_aska_17_April_2010" src="http://faktabasen.se/wp-content/uploads/2010/05/vulkanisk_aska_17_April_2010-300x229.png" alt="Askmolnets spridning den 17 april 2010" width="300" height="229" /></a><p class="wp-caption-text">Askmolnets spridning den 17 april 2010</p></div><br />
Den 23 maj uppgav geologen Magnus Gudmundsson vid Islands universitet <a rel="nofollow" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/bara-anga-ur-vulkanen-pa-island_4758151.svd">att den vulkaniska aktiviteten hos Eyjafjallajökull upphört</a>.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://faktabasen.se/fakta-om-eyjafjallajokull/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

