Fakta om Duchenne-leende

Termen Duchenne-leende härrör från neurologen Guillaume Duchenne, som forskade på ansiktsuttryckens psykologi.

Duchenne påvisade att ett leende där mungiporna dras upp och musklerna kring ögonen aktiveras så att det bildas skrattrynkor runt ögonen, är ett äkta och oförställt leende, som är kopplat till autentiska upplevelser av glädje och välbefinnande.

Ett Duchenne-leende är vad som brukar uppfattas som ett ”varmt” och ”hjärtligt” leende, till skillnad från ett vanligt leende där bara mungiporna aktiveras, men inte musklerna kring ögonen.

duchenne-leende

Leendet till vänster aktiverar inte ögonens ringmuskler, men det gör Duchenne-leendet till höger

Ett vanligt leende kan man lägga sig till med av artighet, utan att det egentligen uttrycker glädje eller välbefinnande. Stora okbensmuskeln aktiveras, som drar upp mungiporna, medan ögats ringmuskel (orbicularis oculi) förblir inaktiv.

Stora okbensmuskeln

Stora okbensmuskeln (zygomatic major) – bild av Anatomography

Ögats ringmuskel (orbicularis oculi)

Ögats ringmuskel (orbicularis oculi)

Ofta kallas Duchenne-leendet för ett äktaautentiskt eller oförfalskat leende, eftersom det kommer spontant och styrs av den del av hjärnan som hanterar känslor, medan det leende som aktiveras utifrån Motor cortex – den del av hjärnan som viljemässigt planerar och initierar rörelse – då skulle kunna kallas för ett falskt leende.

Duchennes forskning angående vårt leende anses så tillförlitlig att annan forskning använder Duchenne-leendet som bevis på att någon känner autentisk lycka. Exempelvis mättes 2005 blommors påverkan på humöret genom att observera förekomsten av Duchenne-leende hos försökspersonerna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *